Att det ska vara så svårt...

Fått läkartid på VC, men eftersom vi inte kommer att vara hemma då så ringde jag FÖRRA veckan, samma dag jag fick brevet, och ville ha en tid veckan efter. Men hon visste inte hur läkarn jobba så hon skulle ringa den här veckan. Nu har onsdagen gått och jag tycker att hon borde ha hunnit kolla upp det... Så i morgon bli det i vanlig ordning jag som får ringa och jaga på dem tills de gör det de har sagt att de ska göra. HUR JÄKLA SVÅRT SKA DET VARA??????

Är så förbannat less på det här nu...

Man blir matt...

Nu är det över 3 månader sedan jag pratade med VC och då sa de att vi skulle få komma till en samtalsgrupp. Än har det inte hänt något. Så idag ringde jag dit vid 14-tiden och pratade med en väldigt trevlig sköterska och hon skulle kolla upp vad som hänt och dessutom varför inget har hänt och sedan höra av sig till mig. MEN hör och häpna! Hon har inte ringt tillbaka!! Varför bli man inte förvånad? Jo, för att det är alltid såhär..

Förra gången ringde jag en måndag och då skulle hon ringa tillbaka någon dag under veckan, och när jag ringde på fredagen igen och fick prata med en annan sköterska. Jag frågade varför jag inte blivit uppringd och då fräste hon åt mig att jag fick vänta tills nästa vecka och slängde på luren i örat på mig. På torsdagen veckan efter ringde jag dit igen och frågade efter den första sköterskan och på eftermiddan ringde hon äntligen upp. Resultatet blev då att hon skrev ihop något som lät bra och struntade sen i att göra något.
Så idag när jag pratade med sköterskan skulle hon kolla upp vad det betydde det som stod och sedan ringa till mig. Så jag börjar verkligen tappa tålamodet med VC i Rättvik.

Har hon inte ringt innan lunch i morgon så ska jag ringa och jaga på som fan, för jag ger mig inte!!

RSS 2.0